Så påbörjade jag min resa från Alanya vid 02.00 svensk tid och kom hem till min lägenhet vid 19.45 – lång resa!
Jag hade absolut inga problem med att roa mig på Antalyas inrikesflygplats. Det fanns lite olika butiker att titta i, jag såg Céline Dion skivor, en gigantisk Smurf, Starbucks och produkter från Body Shop. Två timmar gick relativt fort.
Minns nästan inte att planet lyfte för jag somnade innan vi rullade ut på startbanan. Tvingade mig själv att lyfta på ögonlocken och slänga en sista blick ut genom fönstret i alla fall. Sov halva resan och väl framme i Istanbul så var planet till Arlanda 50 minuter försenat.
Det innebar att jag kunde handla en flaska Bailys, strosa runt på Victorias Secret och även inne på Burberry med ett extra hårt grepp om plånboken, mantrat ”handla ingenting härinne” gick på reapet i hjärnan och jag behövde inte känna stress.
Värre var det för dom stackars resenärerna som skulle flugit hem till Arlanda i tisdags men deras flyg hade blivit inställt! Ja ja, dom kom med på mitt flyg och nu är dom hemma dom också. 11.30 turkisk tid lyfte vi och landade på ARN ca 30 min försenade.
Så kom jag hem till en vacker solnedgång och med blandade känslor, det var jobbigare än vad jag hade tänkt mig att komma tillbaka. Jag älskar Örebro och borta bra men hemma bäst är en sanning med modifikation.
Så jag skyndade mig hem från stan, bokade av min tvättid, har packat upp mycket men inte allt, ätit och bestämt mig för att nu går jag och lägger mig! Behöver en quickfix iform av mat o vila för att hålla balansen och måendet så bra som det har varit på resan.
Får en klump av obehag när jag tänker på att jag har två nätter här hemma, jag vill gärna jobba men känner att jag kanske borde ta dessa dygn inför resan till Prag och bara landat efter Turkiet… Vi får se.
Nu ska jag göra det bästa av allt och försöka njuta av att vara hemma och fortfarande ha semester!
