Etikettarkiv: blogg

Resan till framtiden (med Aeroflot)

Nästan hela planet sover. Vi har rest i 4 timmar och 36 minuter, det är 4 timmar och 37 minuter kvar till landning. Nästan exakt halvtid och skönt att ”snart” vara framme efter att ha blivit försenade ca 1.5h från Moskva. 

Aeroflot gör saker ganska bra, men inte fort. Vi är ganska nöjda hittills. Förutom att vi inte fick världens roligaste stolsgrannar, ett par som redan innan planet lyft hunnit dela på både en flaska vodka och en flaska vin och sedan dess har fått ett antal tillsägelser och haft minst tre samtal med flera ur kabinpersonalen. Jag önskar verkligen att jag förstod ryska! 

Så mycket vet jag sedan innan att alkohol inte tillåts på Aeroflots flighter längre förutom ett glas vin som serveras till den varma maten. Men det är fler än våra närmaste grannar vi har sett halsa vodka ur en flaska dom här timmarna.

 
Plus för hyfsad mat (kycklingsnitzel med pasta och broccoli), tv-apparaterna vid varje stol och för myskittet med ögonmask, tofflor, kudde o filt som låg på våra säten när vi klev på. Mat och dryck ingår i flygbiljettens pris vilket även två incheckade bagage gör. Wifi ska gå att få om man betalar extra men är självklart ur funktion under vår flight. 

Aeroflots plan är helt okej, jag har hört så många skräckhistorier om att resa med det här flygbolaget att jag haft det på min bucketlist – men jag är nog för sent ute om jag ville uppleva det som Aeroflot tidigare haft dåligt rykte av för mycket har tydligen hänt dom senaste åren. 

Jag har däremot fått uppleva något jag inte upplevt sedan min första resa till Asien för sisådär 12 år sedan – flygrädsla. Eller en något mildare form av, men väldigt intensiv sådan, pga kraftig turbulens. Det var så otäckt att jag började fundera på hur lång tid det skulle ta mig om jag reste landvägen hem till Sverige istället för flyg, men nu är det lugnt. 

Nu är hela planet lugnt, mörkt och tyst medans vi reser till framtiden. Vårt nästa stopp: Ho chi minh city i Vietnam, som är 6 timmar före i tid jämfört med Sverige. 

Turkisk öl på Moskvas flygplats Sheremetyemo i väntan på planet till Vietnam. 

Annonser

Livet är en schlager

Igår var vi alltså äntligen på Cirkus i Stockholm för att se Livet är en schlager. En musikal som verkligen ligger i tiden med sitt tema om att alla är lika mycket värda och att man måste älska och tro på sig själv och på varandra.

Den handlar om schlagertokiga Mona Bergström, fyrabarnsmamman som över en natt blir melodifestivalstjärna, om David Fågel, en cp-skadad kille som hon arbetar för och som komponerat hennes låt, och om Candy Darling, hennes transsexuella bror. Hur hon går från ett tråkigt vardagspussel med en oengagerad man till att bli älskad av alla och glömmer bort allt det som verkligen är viktigt i livet.

I rollen som Mona Bergström ser vi en av mina sångfavoriter Helen Sjöhom och Candy Darling spelas utav Peter Jöback. Vanligtvis spelas cp-skadade David av Jonas Helgesson som av okänd anledning inte var med igår utan spelades av en annan duktig kille.
Det är helt galet, helt fantastiskt när Helen Sjöholm och Peter Jöback sjunger. Jag blir helt förtrollad och dessa 3h som föreställning pågår försvinner iväg rasande fort. Det är helt GALET vilken musikalisk talang dom har!

Halvvägs in i föreställningen kommer jag på att det är på riktigt. Dom står där på scenen, dom finns, dansen och sången är här och nu och är inte en film eller playback. Att leverera som alla medverkanden gör, skådespelare, bandet, ljud- och ljussättare, dansare gör, ja det är grymt. Som ni förstår är jag imponerad!

Min favoritkaraktär var Sabina, Monas stora konkurent i Melodifestivalen, spelad av Frida Westerdahl. Så välspelad och så sjukt rolig med repliker som fick mig att skratta högt många gånger.

Katarina Ewerlöf är en favorit för mig sedan tidigare och hade två roller i musikalen, som Samhallföreståndare och som tv-producent för melodifestivalen. Även hon gav mig flera goda skratt och min favoritkaraktär av dessa två var tv-producenten.

Monas man Bosse, spelad av Jonas Glans var tyvärr inte en favorit. Jag kanske har dålig humor men skämten tog inte riktigt och karaktären upplevdes en aning överdriven. Resten av Cirkus skrattade i alla fall högt när han drog skämtet ”Vad får man om man skadar sin penis på jobbet? Skadestånd!”.

Sammanfattningsvis var musikalen jättebra, även om jag tyvärr jämförde lite med filmen som jag sätt ca tvåhundragånger och faktiskt saknade Helena Bergström i rollen som Mona trots att Helen var fantastisk. Dessutom skiljer sig musikalens handling mot filmen, vilket dock inte försämrar den på något vis.

Jonas Gardell har sagt att han inte är nöjd med filmatiseringen – jag älskar den. Och jag är väldigt glad över att ha sett musikalen! Roligt också var att vi i publiken blev integrerade och fick hjälpa till som publik under melodifestivalssceneena.

I sista scenen när Helen framförde ”Aldrig ska jag sluta älska dig” så kom det dessutom en (obligatorisk?) tår från ena ögat 😉 Otroligt många duktiga skådespelare och bara 25 visningar kvar. Har du möjlighet så gå och se den!

image

Mitt år 2014

image

image

image

image

image

image

image

En snäll flicka

Lever på huvudvärkstabletter sen några dagar tillbaka men mår ändå väldigt bra. Det enda jag saknar är sömn, julen har hittills varit toppen, idag har jag dessutom äntligen fått träffa mina älskade och efterlängtade föräldrar!

Det är så kul på sociala medier just nu, där alla lägger upp bilder från sina julfirande, inspirerande och mysigt att se hur bra alla verkar ha det.

I år har julmaten varit godare än vad jag någonsin kan minnas den: köttbullar, skinka, senap, räkomelett, lax, inlagd gurka, rödbetssallad… Mums!!!

Och även fast jag tycker att gemenskapen i sig är det absolut viktigaste i juletider så kan jag avslöja att jag var som ett barn när jag av en slump hittade en julklapp med mitt namn under granen och glatt räknade till 14 klappar efter att tomten hade gått.

Det lönar sig visst att lämna landet i 7 månader för då vet ingen här hemma hur jävlig man egentligen har varit under året 😉

image

Bloggen flyttad – same same but different

Då är bloggen tillbaka där den en gång startade för snart 2 år sedan. Det finns en förklaring och den är kort; jag anser mig inte längre skriva en renodlad lchfblogg utan mer en inspirationsblogg, och därför vill jag hellre vara bara jag än en stor del lchfklubben.se 🙂

Nu har jag krånglat med det här ända in på småtimmarna så nu måste jag försöka sova, imorgon är det midsommar och nattjobb men när jag har tid och möjlighet (hög prio!) ska ”nya” bloggen fixas till lite. Ni hittar mig fortfarande på samma adress – http://www.louisechf.se

20140620-004755-2875481.jpg

20140620-004755-2875947.jpg

Såhär såg det ut på bloggen den 28 juli 2012 🙂

Resan börjar här

Onsdag och torsdag har spenderats i Stockholm. Det har varit två intensiva dygn som har varit otroligt roliga!!! Jag ska försöka fatta mig kort och i ett inlägg längre fram berätta mer exakt om hur dessa dagar har sett ut.

I oktober 2012 skickade jag en jobbansökan till Turkietresor. Jag har varken körkort eller reseledarutbildning men eftersom att jag drömt om att arbeta som reseledare i hela mitt liv så har jag regelbundet passat på att söka sådana jobb när dom dykt upp.

Jag hörde ingenting på ett tag och hade helt gett upp hoppet. Så en dag i januari händer det – jag blir kallad på intervju! Det här leder sedan till att jag blir uttagen att gå vidare i processen och att komma till Sthlm 1-2 februari för att göra individuella uppgifter och gruppuppgifter.

Jag hade absolut ingen möjlighet att komma dessa dagar. Och det är något jag sörjt och våndats över sedan dess. Men nu i höstas/vintras skickade jag in ansökan på nytt och förra veckan blev jag kallad till dessa introdagar!!!

20140124-021850.jpg
Turkiet, Side 2013

Så nu efter dom här två dagarna har jag fått beskedet att jag får följa med på deras reseledarskola! Vi var 360 sökande till 18 platser. Jag kommer att åka i slutet av mars/början av april för att gå tre veckor guideskola i Kemer innan jag får reda på min destination för säsongen.

En säsong sträcker sig från april till november (ev oktober beroende på vilken destination man hamnar). Jag kommer dela rum med någon annan, men man har varsitt sovrum. Jag kommer få en egen tjänstetelefon, boende och mat ingår.

20140124-022223.jpg
Turkiet, Alanya 2012

Jag ska vältra mig i lyx och slappa på stranden! Nej. Det är ett tufft jobb, och det kommer kräva mycket av mig. Jag ska ge ALLT! Jag kommer att arbeta 6 dagar i veckan och arbetspass längre än 12h per dygn är inte ovanligt. Det är oregelbundna arbetstider. Dag, kväll, natt, jour. Schemat skiljer sig vecka till vecka. Min uppgift är att ge gästerna inte bara en bra semester, utan ett minne för livet.

20140124-022336.jpg
Turkiet, Side 2011

Jag kommer få så mycket tillbaka. Jag tror det här kommer bli den största och häftigaste resan hittills i mitt liv. JAG LÄNGTAR!

Jag kommer fortsätta att blogga som vanligt såklart. Häng gärna med!

20140124-022448.jpg
Firade tillsammans med 4 kollegor på tåget ifrån Stockholm med lite champagne!