Kära föräldrar…

image

Pappa och mamma  räknas kanske mer som personer än ”one thing” men jag kommer faktiskt inte på något matriellt som jag inte skulle kunna leva utan. Däremot massor som jag inte skulle vilja leva utan.

There is a big difference! Blir man någonsin så vuxen att man är redo för att leva utan sina föräldrar förresten?

Det känns som att det i slutänden också är något man måste lära sig, acceptera och som man kan göra men aldrig vill behöva göra. Vi har inte möjlighet att göra ett val där. Ingenting är för evigt.

image

För oavsett vad som händer eller hur vuxen jag än blir, är det alltid till mina föräldrar jag vänder mig när det är kris och jag inte klarar av vuxenlivet eller livets motgångar och dom har aldrig och kommer aldrig neka mig hjälp, tröst, omsorg eller älska mig mindre oavsett vilka val och beslut jag väljer att ta i livet.

Pappa och mamma, jag kan leva utan er och klara mig själv. Men jag vill inte det!

image

Den enda kärlek i livet som jag aldrig kommer ifrågasätta eller tvivla på är mina föräldrars eller mina syskons, för ni har älskat mig igenom alla mina misstag och alla mina kriser under hela mitt liv. En sådan kärlek är unik! Tack ❤

Annonser

KOMMENTERA

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s