Lurade på 175 dollar 

Imorse hade vi sovmorgon och gick upp först 06.30. Startade dagen med varsinn gratis öl och fried rice with chicken. Perfekt! 

Klockan 8 blev vi upphämtade vid hotellet med buss som skulle ta oss till hamnen där vi skulle med båten över till Koh Rong. Tyvärr lyckades vi boka någon turistbuss som skulle stanna vid hundra andra hotell och plocka upp folk, när vi nästan var framme så stannade bussen och helt plötsligt var det tjafs mellan busschaffören och några turister. 

Dröjde inte lång tid innan hela bussen var inblandad i diskussionen men varken jag eller Ma förstod något så vi satt tyst och tålmodigt och väntade. Vi hade tankar på att hoppa av och ta en moppe istället men insåg snart att vi inte var så sugna på att klättra över folk och att våra väskor låg längst ned i botten… Det visade sig i alla fall var tjafs om betalning och det gällde sisådär 100 dollar. Tillslut löste det sig men det är oklart hur det var och vem som hade gjort fel. 

Efter att ha stått still i 45 min var vi i alla fall tacksamma att åka vidare och var snart framme vid hamnen. Vi fick snabbt gå på båten och åka iväg. Det tog ca 45 min till första (och minsta) ön Koh Rong Samloem och sedan ytterligare ca 20 min till ön Koh Rong där vi nu befinner oss.

Vi kom fram till Koh Rong och fick ta båt igen vidare till stranden vi bokat boende på, Sok San Beach. Det är verkligen ett paradis vi kommit till. Det klaraste vatten och den mest finkorniga vita sand jag sett! Helt fantastiskt och väldigt fotogeniskt. 

Vi fick gå en liten bit för att komma till boende, Angkor Chom som vi bokat hemifrån. Vi blev välkomnade av en man och en kvinna som var lite förvirrade men frågade om vi bokat hemifrån och om vårt bokningsnummer. Tyvärr hade dom inte det rum vi bokat men när vi vägrade ge med oss om att få ett mindre rum fick vi istället två rum brevid varandra och med gemensam terass. Vi tyckte något var väldigt lurt med mannen på hotellet som upprepade gånger pekade längre bort på stranden och sa att vi absolut inte fick säga till hans chef att vi fått två rum istället för ett. 

Glada över att ändå vara framme ställde vi in våra väskor och gick ner för att bada och sola. Helt underbart! Skönt i vattnet och över 30 grader varmt i luften. Vi bestämde oss ändå för att gå iväg o kika lite längre bort och vår hotellkille försökte övertala oss att vi skulle stanna och hänga på deras strand och resturang. Ju mer han tjatade, skrattade och skojade desto mer kände jag att jag ville gå åt det hållet han inte ville att vi skulle till. 

Så vi gick iväg och mycket riktigt. Det ställe vi kom fram till var Angkor Chom, det boende vi bokat. Han kunde visa vår bokningsbekräftelse och talade om att den andra killen brukar lura hans gäster.

 Vi hade redan betalat 175 dollar och trodde inte vi skulle få tillbaka dom, men bestämde oss för att ta ett ordentligt snack med han som lurat oss. Ägaren på boendet vi bokat sa dessutom att han var tvungen att debitera oss på våra pengar även om vi inte bodde där… Han nämnde också att dom andra som blivit lurade inte fått tillbaka några pengar.

Vi gick o pratade med luraren och fick tillslut tillbaka våra pengar. Han var inte glad och dessutom riktigt otrevlig – så nu kan jag inte annat än att varna dom som tänkt besöka Koh Rong för boendet Sok San New Beach Bungalows. Bo INTE där. Ett av hans krav för att vi skulle få tillbaka våra pengar var att vi inte skulle berätta det här för någon. Dessutom ville han debitera oss 4 dollar för att vi legat på hans strand en timme men jag vägrade. Idiot! 

Efter att vi kommit tillrätta på vårt riktiga boende (som är väldigt trevligt) har vi badat, hängt på vår uteplats, jag har läst i en av mina böcker och  sedan gick vi på wifijakt. Promenerade ca 15 minuter och kom fram till ett supertrevligt ställe med jättebra internet, goda drinkar och god mat! Där blev vi kvar några timmar. 

Har nyss kommit tillbaka till vår bungalow och fick lysa med ficklampa på mobilen för att överhuvudtaget se stigen vi gick på. Väldigt lite belysning här och runt kl 22 stängs elen av. 

Tagit ett kvällsdopp och nu ska jag läsa en stund innan läggdags, Ma sover i hängmattan på terrassen och jag lyssnar på vågorna och kliar sönder mig pga myggbett under tiden jag skriver det här. 
Fantastiskt ställe, otroligt vackert. Åk hit! 

Vill ni se bilder hittar ni mig på instagram @louisechf 

Över gränsen till Kambodja 

Imorse startade vi med att väcka receptionisten på vårt hotell som låg och sov på en tältsäng framför receptionen. Han blev nog inte så glad för han sa inte ett ord till oss, inte ens på vietnamesiska, han tilltalade oss endast genom google translate.

Sedan hoppade vi på en buss och åkte iväg till reseagenturen vi bokat med. Fick fylla i vår visumansökan och sedan drog en tjej iväg på moppe med våra pass, som tur var så kom vi strax efter med bussen. 

Gränsövergången gick otroligt smidigt och vi stötte på två norrmän på vägen, en av dom hade haft lite problem med sitt visum så han var tvungen att låna pengar av oss för att komma över. Självklart ställer man upp och hoppas att dom röstar på oss i nästa Eurovision song contest. 

Väl över gränsen kändes det som en dröm. Fina landskap och en SUPERMARKET ÄNTLIGEN. Klockan var 7.30 på morgonen och utsvultna som vi var köpte vi chips och öl till frukost. 

Det gick jättebra att komma fram till vårt hostel, Backpacking Heaven och här är det också som en dröm: pool, havsutsikt, wifi, öl för 1 dollar, massvis med eluttag på rummet, god mat… 

Har inte hunnit med så mycket förutom att fixa båtbiljetter till Koh Rong, åka moppe ca tusen gånger, haft pengabrist, shoppat på en marknad och nu hänger vi vid poolen och dricker drinkar på happy hour. 2 drinkar för 3 dollar, det ni! Dessutom bjuder norrmännen på en drink som tack för hjälpen vid gränsövergången. 

Life is good! Allt flyter på så sjukt bra. Helt otroligt. 

En flodutflykt och dessförinnan – oväntat nattbesök

Hej på er! Först vill jag börja med att berätta att jag inte får ladda upp fler bilder på mitt WordPresskonto. För att få göra det måste jag köpa ett paket som jag får betala månadsvis på så tyvärr kommer det bara bli text nu i bloggen framöver…

Vi började dagen med en båttur på Mekongfloden. Först fick vi frukost på båten – mysigt! Vi hade privat båt och guide som tog oss runt i fyra timmar och det var verkligen vackert och spännande. Vi fick se en flytande marknad, en vanlig marknad, örtodling och hur man gör risnudlar utöver själva båtturen. Önskar verkligen att jag kunde lägga upp bilder för att visa er, men har lagt upp några på instagram där jag heter @louisechf så titta där om ni vill se. 

Efter vi varit iväg så packade vi ihop våra grejer och checkade ut. Vi hade pratat med båtkillen så han fixade två moppekillar som kom o hämtade oss och körde oss till vår buss som skulle ta oss till Ha tien. Det var inte den nyaste årsmodellen bussen vi fick! 

Helt sjuk bussresa, skumpig och lång (ca 6h), tutade heeela tiden men otroligt mycket vackra miljöer att titta på under tiden vi åkte. Dessutom på asfalt som definitivt sett bättre tider, och mycket grusvägar, alla med många hål i. 

Framme i Ha Tien nu och har fixat både hotell (hade inte bokat något innan vi reste hemifrån) och bussbiljetter, imorgon bitti blir vi upphämtade kl 06 med buss för att åka till Sihanoukville i Kambodja. 

Vi fick tag i ett jättefint hotell (Long Chau) med utsikt över flod/hav, riktigt lyxklass om man jämför med boendet vi hade i Can Tho.

Eftersom vi inte hade ätit sedan på morgonen gav vi oss ut på resturangjakt direkt efter att vi checkat in på hotellet. Självklart började regnet vräka ned över oss och det började blixtra. 

Hittade ingen resturang utan sprang runt ett bra tag i skyfallet men tillslut bestämde vi oss att ta ett litet ställe där vi såg att dom serverade Pho gag (nudelsoppa med kyckling). 

Sjukt gott men så fort vi slagit oss ned kom hela familjen/alla som jobbade där dit o satte sig o tittade på oss. Dom bara satt o tittade på oss o tillslut pratade dom på på vietnamesiska. Vi försökte konversera tillbaka på engelska men gav upp tillslut o svarade på svenska istället . Jättetrevligt var det, ingen fattade något alls. Men alla skrattade mycket!

Nu är vi tillbaka på hotellet o ska ta en efterlängtad dusch innan det är dags att krypa i säng, vi ska bara försöka hitta mina duschrejer för inatt när vi sov var något djur inne i hyddan o åt sig in i påsen och tog det schampo/balsam/tvål som Ma hade med sig. Hon vaknade inatt o ropade att det var något djur inne hos oss men jag sa bara att hon drömt o skulle somna om, haha. 

Det resulterade i alla fall i att vi fick tvätta händerna med flytande tvättmedel tidigare ikväll för vi orkade inte rota i min väska efter mina duschrejer… Har försökt leta ikväll efter en vanlig supermarket men hittar ingen. Vi har sett EN supermarket sedan vi kom till Vietnam o den låg nere i ett parkeringshus. 

På cykel i Can Tho, Mekongdeltat 

Jag vet inte riktigt var jag ska börja berättelsen om den här dagen, som inte är riktigt slut än. 

När vi kom fram till busstationen i Can Tho hjälpte en kvinna oss att ringa vårt boende som kom o hämtade oss på moppe. 

Vi bor på Hungs Homestay som lugger i en liten by utanför stan, väldigt spartanska hyddor med terrass mot mekongfloden. 

Kan tyvärr inte ladda upp några bilder just nu men det är väldigt enkelt och mysigt! Efter att vi kommit fram lånade vi några cyklar och cyklade runt i byarn i närheten. 

Väldigt mysigt att se hur lokalbefolkningen bor, att cykla på små vägar längs med floden, se olika djur och fruktträd. 

Vi blev väldigt hungriga tillslut och hade siktet inställt på en resturang. Det slutade med att vi halvt bjöd in oss själva till en vietnamesisk familj och fick lunch där. Jättesöta och gulliga men tyvärr ingen i familjen som kunde engelska. 

Vi fick två olika rätter med mat och när vi försökte betala för oss ville dom absolut inte ta emot pengarna utan iställetfick vi be och tända rökelser vid ett buddhistiskt altare. 

Nu har vi precis käkat lite på vårt homestay. Vi fick lära oss göra vårrullar och hjälpa till att fritera dom. Roligt och lätt dom godaste vårrullar jag har ätit!

En dag i Ho chi Minh City 

Mitt första intryck av Ho chi minh city/Saigon kan beskrivas med tre ord: spartanskt, illaluktande och trafikkaos.

Vi har inte varit här i många timmar och jag kommer antagligen inte hinna göra staden rättvis innan dess. Av mina små erfarenheter hittills så är staden också full med trevliga människor, god mat och saker att göra. 

Det första vi gjorde igår var att hitta en liten resturang att käka på. Jag testade Pho som är Vietnams nationalrätt. Kyckling och nudlar i en god buljong som också går att hitta på streetfoodhak i Sverige för den som är sugen att testa. Billigt var det också – 36 kronor för en lunch! 

När vi checkat in på vårt hotell (Vuong Tai hotel) så var det bara att lämna av väskorna och ta en dusch innan vi gick ut igen. Hann promenera runt lite grann och ta en iskaffe innan vi skulle försöka ta oss till busstationen för att köpa bussbiljetter till Can Tho, dit vi ska åka idag. 

Vietnameserna är trevliga och vill verkligen hjälpa till men det är svårt att kommunicera på engelska. Jag är ju inte så himla brydd och tänker ofta att allt löser sig ändå och oftast gör det ju det fast vägen inte blir spikrak ditåt. 

Vi lyckades ta oss iväg, inte till busstationen men till det bussbolag vi tänkt köpa biljett av. Väl där inne var det inte alls svårt att köpa biljett och ynka 40 kr per person kostar det. Vi åker kl 10 idag och resan beräknas ta ca 3.5h. 

Hur det gick till vet jag inte men tillslut kom vi tillbaka till hotellet och hade dessutom lyckats (tror vi i alla fall) komma överens med taxichaffören att han ska plocka upp oss vid hotellet idag. Återstår att se om kommunikationen fungerade! 

Vi har en marknad (Ben Thanh) utanför hotellet som stänger kvällstid och flyttar ut på gatan. 

Så innan vi la oss passade vi på att gå en sväng på marknaden och käkade middag på en trevlig (men ganska dyr i vietnamesiska mått mätt) enkel liten resturang. 

Andra saker vi stött på idag är att vi sett en olycka mellan en bil och moped samt provat typ varenda ATM vi sett för att försöka ta ut pengar från våra konton. Ma lyckades tillslut men inte jag, försöker vidare när tillfälle ges. 

Nu har mitt resesällskap vaknat o vi ska göra oss klara för lite frukost innn vi drar vidare till Can Tho i Mekongdeltat. 

Resan till framtiden (med Aeroflot)

Nästan hela planet sover. Vi har rest i 4 timmar och 36 minuter, det är 4 timmar och 37 minuter kvar till landning. Nästan exakt halvtid och skönt att ”snart” vara framme efter att ha blivit försenade ca 1.5h från Moskva. 

Aeroflot gör saker ganska bra, men inte fort. Vi är ganska nöjda hittills. Förutom att vi inte fick världens roligaste stolsgrannar, ett par som redan innan planet lyft hunnit dela på både en flaska vodka och en flaska vin och sedan dess har fått ett antal tillsägelser och haft minst tre samtal med flera ur kabinpersonalen. Jag önskar verkligen att jag förstod ryska! 

Så mycket vet jag sedan innan att alkohol inte tillåts på Aeroflots flighter längre förutom ett glas vin som serveras till den varma maten. Men det är fler än våra närmaste grannar vi har sett halsa vodka ur en flaska dom här timmarna.

 
Plus för hyfsad mat (kycklingsnitzel med pasta och broccoli), tv-apparaterna vid varje stol och för myskittet med ögonmask, tofflor, kudde o filt som låg på våra säten när vi klev på. Mat och dryck ingår i flygbiljettens pris vilket även två incheckade bagage gör. Wifi ska gå att få om man betalar extra men är självklart ur funktion under vår flight. 

Aeroflots plan är helt okej, jag har hört så många skräckhistorier om att resa med det här flygbolaget att jag haft det på min bucketlist – men jag är nog för sent ute om jag ville uppleva det som Aeroflot tidigare haft dåligt rykte av för mycket har tydligen hänt dom senaste åren. 

Jag har däremot fått uppleva något jag inte upplevt sedan min första resa till Asien för sisådär 12 år sedan – flygrädsla. Eller en något mildare form av, men väldigt intensiv sådan, pga kraftig turbulens. Det var så otäckt att jag började fundera på hur lång tid det skulle ta mig om jag reste landvägen hem till Sverige istället för flyg, men nu är det lugnt. 

Nu är hela planet lugnt, mörkt och tyst medans vi reser till framtiden. Vårt nästa stopp: Ho chi minh city i Vietnam, som är 6 timmar före i tid jämfört med Sverige. 

Turkisk öl på Moskvas flygplats Sheremetyemo i väntan på planet till Vietnam. 

På flyget till Moskva


Efter tre missade alarm och två missade samtal så vaknade jag tillslut, 06.43 dvs hela sjutton minuter innan jag skulle iväg. Jag hann i tid men kan inte påstå att jag känner mig särskilt fräsch och kanske inte lämnade lägenheten i det skick jag önskat. 
I skrivande stund har vi påbörjat inflygningen till Moskva. Vi mellanlandar och ska hänga där i ca 3 timmar innan vi flyger vidare till Vietnam. 


Vi har några mission med vår mellanlandning: 

– Wifi

– Ladda mobilen

– Köpa Starbucksmugg 

– Äta mat